2011

2011

 

Julmingel med SKEN - 15 december

Den 15 december hade SKEN ett välbesökt julmingel med diskussion om framtida aktiviteter. Det var en livlig diskussion både i smågrupper runt borden och i den större kretsen i samband med att de mindre gruppernas förslag och listningar presenterades. Sammanfattningsvis kan kanske redan nu sägas att vi styrelsen fick bekräftat att den verksamhet vi bedriver med ambassadbesök, seminarier med inbjudna inledare samt ett och annat kulturevenemang uppskattas av medlemmarna, men att det också finns önskemål om andra möjligheter och tillfällen till nätverkande både fysiskt och virtuellt/ digitalt. Förslag på personer att inbjuda framkom liksom förslag till aktiviteter som bokcirklar, utbildningar och uppdatering av skrifter. Vi i styrelsen kommer nu närmast att ägna ett arbetsmöte i januari åt diskussioner kring programupplägg och de framförda förslagen, varefter vi återkommer med utkast till verksamhetsplan.

 

 

Besök på polska ambassaden - 8 december

Europeisk integration som grund för Tillväxt, öppenhet och säkerhet är de tre områden som prioriteras under det polska EU-ordförandeskapet. Hela 80 procent av polackerna är positiva till EU. Det var med stor entsiasm som Polen började planera ordförandeskapet för fyra år sedan. De olika regionerna i Polen konkurrerade om värdskapet för de 50 ministermötena som skulle hållas. Detta konstaterade Minister Ewa Debska när hon och Förstesekreterare Hubert Zycinski gav SKEN-medlemmarna en detaljerad presentation över vad som åstadskommits under det polska ordförandeskapet.

 

”May you live in interesting times”. Med detta kinesiska ordspråk inledde Hubert Zycinski sin presentation och syfta på de tre stora händelserna i omvärlden som inte hade undgått att påverka EU, nämligen den japanska jordbävningen, arabvåren och finanskrisen. Med den osäkerhet som följt var det glädjande att visa hur Polen är ett av de länder som tycks klara ekonomin mycket bra. BNP väntas i år växa med hela 4 procent och med 2,5 procent 2012, vilket är betydligt bättre siffror än t ex Sveriges och EU genomsnittet. Hubert Z konstaterade med viss stolthet att tack vare Polens ordförandeskap hade man lyckats komma överens om det sk sexpacket om finanspolitiska krisåtgärder.

 

Inom det första prioritetsområdet Tillväxt betonades utvecklingen av den inre marknaden, främst ifråga om elektronisk handel, Europapatent, minskade roamingavgifter, små och medelsstora företags tillgång till kapital etc. Dessa frågor hade diskuterats vid ett lyckat möte, Single Market Forum, i Krakow i oktober. Vidare påbörjades förhandlingarna om EUs budgetstrategi fram till 2020.

 

Området Säkerhet täckte energsäkerhet och den gemensamma utrikes och säkerhetspolitiken, vilken bl a går ut på att stärka EUs kapacitet att planera och implementera krishantering, samt att utveckla samarbetet med NATO.

 

Ewa Debska sammanfattade händelserna på prioritetsområdet Öppenhet. Bl a hölls ett viktigt möte i Warsava i september om implementeringen av partnerskapet med östländerna. Ifråga om EUs utvidgning förutsågs att Kroatien- avtalet skulle signeras vid det pågående toppmötet i Bryssel, då också Serbien antogs bli godkänt som kandidatland. Förhandlingarna med Island avancerade snabbt.

 

En livlig diskussion följde där SKEN medlemmarna fick svar på sina många frågor. Margit, vår ordförande, avslutade mötet med att tacka för en mycket intressant och inspirerande kväll.

 

Minnesanteckningar gjorda av Elvy Svennerstål

 

Från Myrdal till Lindh

Från Myrdal till Lindh var namnet på det intressanta, välbesökta och debattglada seminarium som vi hade i SKEN den 13 september. Det är också titeln på en bok som redigerats och delvis skrivits av Gabriel Winai Ström, SKEN-medlem, och Maj-Inger Klingvall, f d statsråd och ambassadör. Den handlar om svenska diplomatprofiler, samtliga kvinnor och samtliga verksamma under 1900-talet utom en av dem, den första kvinnan i utrikesförvaltningens tjänst nämligen Catharina Möller, verksam i Moskva i mitten av 1600-talet. Efter henne dröjde det över 300 år innan nästa svenska, Alva Myrdal, blev utnämnd till ambassadör på 1950-talet. Boken kom till delvis som en reaktion på den år 2001 utgivna skriften Svenska diplomatprofiler under 1900-talet och som enbart porträtterade män och som gav intrycket att det inte finns eller funnits kvinnor i den svenska diplomatin.

 

På vårt seminarium den 13 september hade vi glädjen att vid sidan av Gabriele ha fått ytterligare ett par av våra medlemmar i SKEN att medverka som inledare, nämligen Kaj Fölster och Anita Gradin. Kaj har skrivit om Catharina Möller och berättade om henne men gav också bilder av sin egen mor Alva Myrdal som ambassadör, som för övrigt Gabriele har porträtterat i boken. Anita Gradin är porträtterad i boken och kunde berätta om sina erfarenheter som aktiv SSU-medlem med intresse för internationella frågor till att bli handelsminister och ambassadör.

 

Vi kunde tillsammans konstatera att diplomatin har ändrat karaktär under åren. Då Catharina Möller blev ambassadör på 1600-talet var det som arvtagare till sin avlidne man som varit utsänd av den svenska kronan och i hennes egenskap av handelsman. De tidiga utsända var ofta affärsmän för att befrämja handeln mellan länder. På senare år har multilaterala frågor samt sociala och kulturella frågor kommit att öka i betydelse vid sidan av politiska och affärsmässiga spörsmål och detta har i viss mån gynnat kvinnor i diplomatiska kåren med jämförelsevis bättre kunskaper i fler språk och ett stort intresse för just dessa frågor. Det är nu lika många kvinnor som män som genomgår aspirantutbildningen (i slutet av 60-talet/början av 70-talet tog man in en kvinna som aspirant vid sidan av 15-talet män varje år) och man har i vissa sammanhang fått börja kvotera in män i kåren.

 

Det motstånd som funnits mot kvinnor på högre poster i UD uppfattades ha funnits mera internt bland manliga tjänstemän än i omvärlden; det var också länge ett yrke som gick ’i arv’ från far till son inom adeln på samma sätt som militära yrken gjorde tidigare. Detta har nu ändrats radikalt. Men ännu på 1960-talet då Olof Palme lät företa en utredning för att söka befrämja intagning av personer från arbetarklassen till UD kom man fram till att yrket skulle vara avlönat och att man skulle se till att det fanns mat och husrum även för hustrun till en utsänd högre tjänsteman; att den utsände kunde vara en kvinna var näst intill otänkbart. Och när Alva Myrdal utnämndes på 1950-talet var det en debatt i Riksdagen om hennes utnämning, huruvida den var politisk eller inte. Dåvarande utrikesministern, Östen Undén, lär då ha framhållit att han inte träffat någon socialdemokrat i UD och därför ville ha Alva Myrdal som ambassadör och socialdemokrat i Indien. Det kan fortfarande vara tufft att vara utsänd och kvinna, och det kan fortfarande vara lättare att bli utnämnd som ambassadör från annan karriär än UD-karriären. Och det är fortfarande så, att de tunga ambassadörsposterna än så länge går kvinnorna förbi!

 

Vid pennan

Margit Wallstén

 

Medlemskap i Mäster Olofsgården

På årsmötet i februari fick styrelsen i uppdrag att fortsätta handläggningen inför en eventuell ansökan om medlemskap i Mäster Olofsgården. Så skedde också och vi har lämnat in en ansökan och blivit upptagen i medlemskretsen. Detta gör att vi framöver kommer att kunna ha flertalet av våra medlemsmöten/seminarier på Mäster Olofsgården, Gamla Stan, vilket underlättar planering och genomförande. Vi hoppas ni alla kommer att finna att detta är en bra och trivsam lösning för oss alla. Klicka här för att läsa mer om Mäster Olofsgården.

Besök på den Belgiska Ambassaden den 16 maj

Den 16 maj hade SKEN ett intressant och givande besök på den Belgiska Ambssaden där ambassadrådet, tillika andremannen på ambassaden, Annemie Wittockx informerade oss om erfaenheterna från det belgiska ordförandeskapet i EU hösten 2010 samt gav oss en inblick i de problem och möjligheter som föreligger med nuvarande politiska situation i Belgien, där det fortfarande inte tillsatts någon federal regering, och också delade med sig litet av sina erfarenheter av att vara kvinnlig diplomat i belgisk tjänst.

Det belgiska ordförandeskapet i höstas var landets 12:e i ordningen. Det förlöpte bra men var inte på något sätt spektakulärt. Den främsta uppgiften för detta ordförandeskap var att se till att Lissabonfördraget började fungera och fick den budget och den organisation som krävs för genomförandet av de nya funktioner som tillkommit, främst Rådets President och Unionens utrikesminsiter (High Representative tillika vice ordförande i Kommissionen). Ambassaden i Stockholm agerade som kontaktpunkt för samtliga EU-länders ambassader i Sverige och medverkade som brukligt är aktivt i informationsgivning och -insamling för EU-aktuella frågor.

Belgien är ett relativt ungt land i Europa; det bildades 1830. Det har alltid haft en befolkning med olika modersmål - franska, nederländska och tyska. Alltsedan 1970-talet är det en federal stat med en flamländsk del, en vallonsk del samt Bryssel. Dessutom finns de tysktalande vid gränsen mot Tyskland och Luxemburg. Bryssel ligger i Flandern men är i stor utsträckning fransktalande. Staden består av 19 kommuner med sinsemellan olika styre vad gäller språk. Att Belgien kunnat och kan fungera så bra som det gör utan federal regering beror på den starka uppdelning som skett alltsedan början av 70-talet och att det finns en regering för vardera Flandern, Valloniet och Bryssel. Utrikespolitiken sköts federalt men många frågor som t ex handelsfrågor handhas av regionerna; det finns därför på de belgiska ambassaderna runt om i världen utsända representanter för de skilda regionerna för att handha dessa frågor. På ambassaden i Stockholm finns tre federalt anställda, utsända tjänstemän samt de tre regionalt utsända för handelsfrågor. När uppdelningen i regioner på allvar igångsattes för 30 - 40 år sedan så började man med de kulturella frågorna, vilket fört med sig att man i Flandern endast läser flamska tidningar, ser på flamsk tv, väljer flamska politiker (de politiska partierna är uppdelade i flamländska och vallonska oavhängiga grenar). I Valloniet sker på motsvarande sätt med franskspråkiga kanaler och politiker. Bryssel med sina 19 kommuner är speciell med möjligheter till val mellan franskspråkiga och flamländska kanaler och politiker beroende på i vilken kommun man bor. Annemie berättade både personligt känslomässigt och sakligt om de problem som detta och mycket annat för med sig och hur hon ser det som illavarslande om inte Belgien snart kan lösa sin politiska situation.

Annemie Wittockx kommer detta år att lämna Stockholm och återvända till Bryssel för uppdrag i huvudstaden, ännu vet hon inte vilket. Hon höll sitt anförande på svenska - mycket bra svenska - och tycker för sin del att det är angeläget som diplomat att så fort som möjligt lära sig språket på den plats där man tjänstgör. Hon gick på Folkuniversitetet den första tiden men har sedan försökt läsa svensk litteratur och press samt tala svenska så ofta hon fått tillfälle. Detta är hennes tredje post; hon var tidigare stationerad i Kongo och i Burundi. Också där försökte hon lära sig lokala språk för att kunna träffa personer utöver diplomat- och regringskretsar. Bl a diktade och sjöng hon tillsammans med lokala artister. Det är intressant att vara diplomat, men samtidigt ganska så ansträngande med omlokaliseringar och relativt korta stationeringar. Annemie är ensamstående men förstår att det som kvinna kan bli besvärligt att fortsätta yrket på sikt vid ändrad familjesituation. Och så tycks många kvinnor i den belgiska diplomatkåren resonera. Vid intagningen i diplomatprogrammen ser man främst till fördelningen flamländare - valloner. Andelen kvinnor belgiska UD är ca 15 %. Belgien har aldrig haft kvinnlig ambssadör i Afrika och inte heller på posten i Washington. Ca 7 % av Belgiens ambassadörer är kvinnor.

Stort tack till Annemie Wittockx för hennes engagerande och intressanta föredragning samt den goda belgiska osten med kompletterande belgiskt öl som vi bjöds på!

 

Med SKEN på Europadagen 9 maj 2011

Den 9 maj uppmärksammas Europadagen, av vissa kallad Schumandagen, inom hela EU till minne av att dåvarande franske utrikesministern Robert Schuman den 9 maj 1950 presenterade förslaget till Kol- och Stålunionen som var föregångare till den mer omfattande europeiska gemenskap vi i dag känner som den Europeiska Unionen. SKEN har de senaste åren deltagit med bokbord och medlemsföreträdare på plats i samband med att dagen uppmärksammas i Stockholm. Detta år skedde detta på ABF-huset med ett flertal intressanta seminarier med prominenta inledare (ett antal ministrar, riksdagsledamöter och europaparlamentariker m fl) och ett antal förenings-/ verksamhetspresentationer bl a då SKEN, Svenska Kvinnors EuropaNätverk.

Seminarierna lockade många deltagare som också stannade upp vid SKENs bokbord för att lyssna till oss som fanns på plats under dagen (Elvy Svennerstål , Gunnel Westman och Margit Wallstén) för att berätta om föreningen och den verksamhet vi bedriver. Förhoppningsvis kommer det intresse man då visade att resultera i ökat deltagande och engagemang i fören ingen och de frågor vi driver.

 

En bild vid slutet av dagen visar Elvy och Margit vid ett rensat bokbord. Under dagen korades även Årets Europé. Detta år utsågs Thomas Hammarberg, Europarådets Kommissarie för Mänskliga Rättigheter.

 

Japanska kvinnor – inte bara körsbärsblom! – Seminarium den 28 mars

Catharina Blomberg höll en initierad och medryckande föreläsning om det japanska samhället i historisk tid och nutid. Hon berättade om de olika perioderna i Japans historia och hur de påverkat kvinnorna i Japan. Catharina underströk att Japan är ett patriarkat, har alltid varit det och förblir så även i dag. Det finns många uttalade och outtalade regler för kvinnor att följa; fortfarande förväntas kvinnor att gifta sig senast i 25 årsåldern och då lämna arbetslivet för att ta hand om make och barn. De är ofta bosatta i förorter långt från arbetet och mannen har långa arbetsdagar med dryga restider mellan arbete och hem. Det var ett mycket intressant föredrag som fordrar en mer utförlig rapport i annat sammanhang.

 

Vi blev alla blev begeistrade över den kunskap och insikt som Catharina Blomberg delade med sig av och vi kommer gärna att besöka den permanenta utställning om Japan som Östasiatiska museet nyligen öppnat.

 

 

Årsmötet 2011

Ett 30-tal medlemmar hade infunnit sig på Europahuset den 21 februari för att lyssna till en information om Lissabonfördraget och dess konsekvenser för utrikestjänsten inom EU samt hålla årsmötesförhandlingar med åtföljande buffé och mingel.

 

Vår tilltänkta talare för kvällen, samtliga från Kommissionens representationskontor i Stockholm, utbyttes två gånger; Pierre Schellekens var tvungen bege sig till Bryssel, Erik Degerbeck som skulle ersätta blev sjuk, så till sist kom Mary Ann Ramsay med kort varsel och med den äran berättade om fördraget, utrikestjänsten och om representationskontoret som inte omfattas som många tror av detta utan lyder under direktoratet för kommunikation och information.

 

Årsmötet valde en ny styrelse. Margit Wallsten utsågs för andra och sista året i följd till ordförande i föreningen. Karin Flordal, Rebecka Glaser och Marie-Louise Thorsén-Lind valdes på två år förra året och kvarstår således även detta år. Inger Wiik omvaldes på två år och som nya ledamöter inkom Birgit Flening och Elvy Svennerstål. De tidigare styrelseledamöterna Lena Hokfelt och My Muratori hade valt att inte ställa upp för omval. My kommer dock även under detta år att hand om hemsidan för SKEN.

 

Den nya styrelsen har konstituerat sig och i enlighet med uppdrag från årsmötet beslutat att ansöka om medlemskap för föreningen i Mäster Olofsgården. Det var en livlig debatt om detta under årsmötet. Styrelsen har nu efter förnyad diskussion beslutat lämna in en ansökan så att medlemskap, om sådant beviljas oss, kommer att verka från och med år 2012. Ett styrelsemöte i SKEN kommer förhoppningsvis att äga rum den 18 april då vi närmare tar upp de spörsmål och synpunkter som framkom under årsmötet avseende årets program mm.

 

 

Besök på ungerska ambassaden

Den 10 februari 2011 var vi drygt 20 personer som lyckades trotsa vädergudarna och ta oss till den ungerska ambassaden på Dag Hammarskiölds väg för att lyssna till ambassadör Gábor Szentiványi som informerade om programmet för det pågående ungerska ordförandeskapet i EU.

Ambassadör Szentiványi poängterade att det ungerska ordförandeskapet är det tredje i en trio av ordförandeländer som samarbetat för ett mer sammanhållet program över längre tid. De två föregående länderna var Spanien och Belgien. Ungern söker nu fullfölja programmet och har identifierat fyra prioriterade områden: tillväxt och sysselsättning för att bevara den europeiska sociala modellen, ett mer betydelsefullt Europa med starkare policies avseende t ex energi, livsmedel och vatten, en Union nära medborgarna samt utvidgning och politik för samarbete i Unionens närområde.

Ambassadören betonade Ungerns starka engagemang för att lösa frågan om romernas situation inom EU där ordförandeskapet inriktat sig på att försöka få nationella program för denna och till stånd en gemensam ram för hanteringen framöver.

I frågestunden efter anförandet engagerade frågan om romernas situation deltagarna särskilt tillsammans med frågor kring EUROn och hanteringen av den finansiella krisen. Dessutom kom frågan om den framlagda medielagen i Ungern upp till diskussion. Denna lag har tydligen diskuterats i Ungern under lång tid och också inom landet väckt stark debatt. I kontakt med EU-Kommissionen är den på väg att ändras. Hur, är väl inte riktigt klart ännu.

Efter det intressanta föredraget som tog upp många fler frågor och synpunkter än vad som här antytts avslutades besöket med mingel kring en generös buffet.

SVENSKA KVINNORS EUROPANÄTVERK